Gissa hur skönt det är att äntligen få vara hemma? Det känns som om vi varit borta i flera veckor men det är bara 3 dagar.

Allt har gått bra iaf. Operationen gick fint, hälsenan är av, och vår lilla parvel vaknade upp från narkosen med extrem hunger för han fick ju fasta från 04.00 på morgonen och han operades inte för än 08.00.
I hela 1,5 timmar var vi utan vårt mirakel och det var det jobbigaste jag varit med om. Jag har aldrig varit ifrån han så länge och under de omständigheterna var ju oron ännu jobbigare att handskas med. Gissa om jag är glad över att min älskade älskling var med <3
Allt gick då bra och vi fick ligga kvar över natten för att hålla lite koll på pyret men inte behövdes då det. När han vaknade upp ordentligt så var han en sån liten gladskit och han mådde så himla bra hela natten, sov och åt var 3.e timme och inte ett enda skrik. Inte för än nu vill säga..
Det är väl lite aj aj för honom i foten men det går bra så länge mammsingen håller om honom ;)

NU blir det sängdags för Edwin och ensamtid för mammsingen.
Adjöken adjö!