Det här med att vår lilla Edwin har klumpfot känns inte av så himla mycket. Självklart är det ju lite mer omständigt vissa gånger men vad gör det? Vem har sagt att det ska vara enkelt att ha barn? :P Man får tänka lite så tror jag.
Jag får ju dessutom starkare muskler ju längre tiden går med denna otympliga ortos skena. Den väger ju lite extra så armarna blir lite stadigare och det tackar vi väl för? Vem vill ha gäddhäng i 23 års ålder? ;P

Jag har inte slutat spåna igenom olika forum och andra föräldrars bloggar om deras barn med klumpfot. Det verkar som att alla tycker att det är så himla tragiskt och förfärligt jobbigt, nästan som att livet tar slut bara för att barnet har en felställning? DET GÅR JU ATT FIXA! VAD SITTER DET I?
Jag blir så irriterad.


Här hemma har vi så himla roligt med vårt lilla kärlekskryp. Edwin tycker att ortosen är rolig att dunka i golvet, grannarna kanske uppskattar det mindre men vem bryr sig? :P
Nu har han börjat använda skenan att svinga sig från sida till sida, han kan med andra ord vända på sig både från mage till rygg och från rygg till mage och det är så himla roligt att se när han lyckas med det för han blir ju också överlycklig.
Hans skena har hjälpt till med muskulaturen på benen så när det börjar bli dags för att stödja på benen så ska ni se att det kommer gå MINST LIKA BRA för honom som för alla andra knoddar som ska använda sina ben.

Klumpfot är ingen dödsdom. Det är inget att lägga så stor vikt vid för vi har så bra sjukvård och läkarna har vett nog att behandla det när dom är nnyfödda så prognosen ser väldigt god ut. Kan folk bara sluta hypa.
Det kunde varit såå mycket värre!