Jag har nu suttit och sett Something Borrowed, värsta chickflicken såklart men det är som min grej när jag är solo; se chickflicks.
Hur som.. Varje gång ja ser sånna där löjliga romatiska filmer så blir jag bara så extra extra kär i det jag; min alldeles egna drömprins.
Jag känner mig så barnslig när jag sitter/ligger i soffan med hög volym på tjejfilmen och ändå så fnittrar jag och tjuter så högt att jag tror hela kvarteret hör mig.
Sen när filmen är slut så måste jag skynda mig att skicka iväg något rart till min älskade karl för då är ja så extra extra kär och måste få dela med mig!

Låter kanske helt stört men.. tjejfilmer boostar mina känslor för darling och det måste han ju få veta. Kanske inte just det, men hur jag känner ;)
Imorgon är det kärleksdagen så då blir det mer kärleksmys! Jag får värma upp med att se chickflicks själv ikväll så jag kan va ännu gosigare imorgon!

Shit, hormooooooooneeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer  :P
Någon som känner igen sig? :)

Fast jag är ju inte bara kär för att jag har en mega mängd hormoner, jag är bara så extrem för att jag har en mega mängd :P Men vad är jag utan min över extrema och dramatiska sida?

Usc, nu måste jag sluta. är så less på mig själv. Hejdå