Jag kan inte hålla mig från att INTE blogga.. Jag bloggar ju hellre än vad jag lättar på hjärtat och pratar med någon, dålig ovana som fan! Jag måste sluta med det. Det är bara så mycket lättare med bloggen, för det är som en ventilation. Jag kan bröla ut om allt och får inte tillbaka massa tips och råd på hur jag ska göra för att, t.ex, MÅ bättre.
Mycket underskattat är det att blogg-ventilera. Givetvis är det skönt att ventilera med nån som förstår en också... Men åh andra sidan, är det verkligen nån som gör det? Jag känner rätt ofta nu för tiden att jag inte förstår mig själv och det relaterar i att jag blir och ÄR cp-less på mig själv. Känner mig som en lagom rolig människa...
Dessa hormoner alltså. Jag undrar ibland om det verkligen är hormonerna eller om det är jag som är så jävla koko i skallen. Hormonerna drar iaf fram det så det är väl en blandning av båda...

Jaha, och folk har semester nu eller nyss avslutat sin semester? En annan får gott sitta kvar i Umeå och höra/se/läsa om hur jävla skoj det är överallt annars, förutom här såklart... Blir man medbjuden på något? Nej! Inte så jävla konstigt med tanke på mitt humör/attityd den senaste tiden dock.
Kanske man ska skita i proven och skolan och hitta nått sista minuten och bara dra iväg. Jag har ju lix en hyffsad resecheck jag kan använda. Jag vill OCKSÅ BORT´och det är NU !!!
Men vad ska jag göra borta? Känns inte som att jag känner nån längre ändå... Kan ju lika gärna sitta här inne och dö bort...

Åh vad jag hatar mig själv. Jag vet precis vad jag skulle behöva.. Nej, det vet jag inte alls... Jag kan dock tänka mig att 15 kilo MINDRE skulle göra att ett leende ploppa upp i min hormonella nuna. Lite träning, bantning och varför inte nån VETTIG människa till sällskap? Det hade gjort mig så jävla nöjd!
Får jag banta? Nej... Får jag träna? Givetvis, men hur skoj är det själv? Känner jag några vettiga människor? Höhö.. Behöver jag ens svara?

Jaha.. Nu är bitterfittan framme i alla fall.. Från deprimerad till bitter. Känns som om ungen kommer trivas i mitt sällskap om det ska fortsätta såhär. Helvete.. Vafan kan jag inte bara rycka upp mig och va en normal jävla människa!!!
Nu ska jag ut och cykla, hur jävla fel kan det bli egentligen?!!!!